Predikan inför en folksamling

Välkomna till det första robertologimötet. Var hälsad du främling, ovetande människa, eller vilsegången själ. Här hos oss skall du finna frid och hemkänsla. Jag skall börja mitt anförande med att berätta om bakgrunden till vår kyrka. När jag var liten fick jag höra talas om Gud av mina föräldrar. De läste ur barnens bibel för mig. Jag blev troende och fick en sann kristen uppfostran och alltsedan dess har jag haft Gud inom mig. Jag tror av hela mitt hjärta på att det finns en Gud som blickar ned på oss fattiga syndare från sin utsiktspost högt ovan molnen. Du som ännu känner dig tveksam, skall veta att Robertologin är den enda sanna vägen. För en sann Robertolog, finns ingen annan väg en den rättroget kristna vägen. Och till dig, fattige, syndige stackare som vilsegått dig i den sekulariserade värld som predikar krig och våld och fri sprit, finns det bara ett svar att ge: följ robertologikyrkan, och bli en sann asket. Giv bort dina jordiska ägodelar, och lev i total materiell fattigdom. Du kan svälta, vara sexuellt depraverad, du må vara utan alla livets goda ting, men i robertologin skall du alltid finna ett svar på livets stora frågor.

Jag skall tala om för er att jag har sett mycket av livets mörka sidor. Ibland när jag har vandrat hem ifrån biografen en lördagkväll, när jag sett på någon trevlig våldsfilm, har jag sett unga människor som skrålat, med flaskan i handen. I TV har jag sett människor från fjärran kulturer som har bett till träbeläten. Man kan då fråga sig vad som skiljer oss rättfärdiga människor ifrån dessa människospillror, och jag skall tala om för er vad det är som skiljer oss ifrån dessa vilsegångna själar: ingenting! Därför att vi är alla Guds skapelser, och inför Gud, är vi alla lika. Du må vara svart, vit, rödlätt, eller grovt kriminell. Inför den högste är vi alla fattiga syndiga stackare, som trots detta getts gåvan att få ta del av himmelriket på jorden genom Robertologin.